Fila_logokyrkan

Månadens ord: september_2014

Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 1 Petr 2:9

Petrus skriver här om ett allmänt prästerskap, d.v.s. att alla som tror på och följer Kristus skulle vara präster.

I gamla testamentet var de judiska prästerna förmedlare mellan Gud och mänskorna. Översteprästen var den som en gång per år fick gå in i det allra heligaste för att eventuellt få ett budskap från Gud som han kunde förmedla till folket. De som skrivit ner händelserna kring Jesu korsfästelse berättar att förlåten i templet, d.v.s. det tjocka och tunga draperi som skilde åt det heliga och det allra heligaste, revs i två delar (som) genom ett under.

Det blev en symbolisk händelse för de första kristna - och för oss - och det talar om att vem som helst kan få komma till Gud. Det behövs inte längre ställföreträdare. I nya testamentets ljus är det inte prästen, som är en förmedlare mellan Gud och mänskan, utan Jesus.

Vad är då församlingens uppgift - och församlingsledarnas? Jesus vänder upp och ner på begreppen. Han ger ledaren tjänarens uppgift - "Störst är den som tjänar". I församlingen är det viktigt att inte bli mänskofixerad utan Jesusfixerad. Sedan talar Paulus om församlingen som en gemenskap där vi genom att lägga samman de olika gåvorna får ha en gemenskap där vi kan vara tillsammans inför Gud och tjäna varandra med de olika gåvor vi alla har fått.

Det är också viktigt att komma ihåg att det inte finns fullkomliga mänskor, vi är alla i samma båt. Vi har fel och brister men också delaktiga av samma Guds nåd. Samlas vi för att beundra varandra blir det en besvikelse men samlas vi för att se på Jesus blir vi mer och mer fascinerade av Honom.

Copyright © 2019 Filadelfiaförsamlingen i Pargas

Valid HTML 4.0 Transitional